Joachim von Weis­sen­bergin artik­keli: Ge unga tid hitta sin iden­titet Hufvuds­tadsbla­de­tissa


https://www.hbl.fi/artikel/ge-unga-tid-hitta-sin-identitet/

HBL, Insän­dare 22.6.2021

Många av oss hade glädjen att träffa ungdomar vid årets student­kalas. Vid en
närmare diskus­sion fram­kommer det dock för mig och kanske för många andra hur
pres­sade dagens ungdomar är. De höga pres­ta­tions­kraven har säkert flera orsaker,
till exempel sociala medier som genom sin kultur av att presen­tera en ideal­fasad lätt
ingjuter en känsla av otill­räcklighet. En annan stor orsak till den höga
pres­ta­tionsån­gesten är inträ­desför­fa­randet till de olika högs­ko­lorna. Detta
inträ­desför­fa­rande med ökad tyngd­punkt på betyg – och kursval som bör göras redan
vid gymna­siets början – sätter en stor press både på att välja “rätt” kurser och på
skol­framgång. Man bör ha valt rätt och pres­tera bra ifall man vill klara nästa stora
steg i livet efter gymna­siet och bli antagen till den utbild­ning man önskar.

Studie- och yrkes­valet har en central roll för att människan skall kunna leva ett
menings­fullt liv. Att hitta en studieplats som mots­varar ens iden­titet är nyckeln till
detta. Yrkes­vals­teo­rierna och prak­tiken säger att detta val bygger på två saker –
själv­kän­nedom och samhälls­kän­nedom och en match­ning av dessa två.
Själv­kän­ne­domen har att göra med iden­ti­teten och utveckling och mognad. Den
kanske kändaste utvecklingsp­sy­ko­logen, Erik H. Eriksson hävdar att
iden­ti­tets­konflikten vid 13–20 år berör iden­titet kontra iden­ti­tetsför­vir­ring. En genuin
iden­titet handlar om att förverkliga det inre – den genuina kärnan – i en
mellan­mänsklig och samhäl­lelig kontext. Den unge behöver enligt
utvecklingsp­sy­ko­lo­gerna Hwang & Nilsson få veta vem hen är och detta sker genom
en spegling av andra personer och samhället. Iden­ti­tets­sö­kandet stöds om den unga
får utforska olika roller i fred, och Eriksson talar om nödvän­dig­heten av ett
psyko­lo­giskt mora­to­rium – ett slags andrum från ansvar och plikter. Mora­to­riet är en
sökan­de­pe­riod då ungdo­marna kan pröva tillfäl­liga roller, som möjliggör för
ungdo­marna att hitta sig själva. Besluts- och pres­ta­tionsån­gest gör det svårare att
hitta sin iden­titet. Enligt James Marcia finns det en fara för en tidig iden­titet – där
ungdomar har mycket bestämda åsikter och en stark jagkänsla. Marcias slut­sats är
att denna tidiga iden­titet innebär en svag iden­ti­tets­känsla och en sårbarhet inför
kommande livs­kriser. Ungdomar i denna grupp har ofta okri­tiskt över­tagit värde­ringar
från föräl­drar eller andra aukto­ri­teter. Samhäl­lets och skolornas starka beto­ning av
skol­framgång – till exempel i olika tävlingar och jämfö­relser – Pisa,
gymna­sie­jämfö­relser etce­tera kan ha skad­liga effekter på många ungdo­mars
iden­ti­tet­sut­veckling.

Vad gäller intag­ningen till högs­ko­lorna förvär­rades problemet genom
Sipi­lä­re­ge­rin­gens förs­tärkta beto­ning av student- och avgångs­be­tygen. Problemet
förs­to­rades av att förs­tagån­gens sökande får extra poäng samti­digt som antalet

platser som utdelas via inträ­de­san­sökan minskar. Tyngd­punkten på gymna­siets
mate­ma­ti­kvit­sord har dessutom ökat, vilket ökar pressen för dem som inte har det så
lätt för mate­matik. Därtill ter sig tyngd­punkten oändamål­senlig för studiein­rikt­ningar
och branscher där avance­rade kuns­kaper i mate­matik är irre­le­vanta.

Det nuva­rande inträ­desför­fa­randet har många tydliga nack­delar. Iden­ti­teten har en
stark koppling till moti­va­tionen som är den cent­rala faktorn vid senare pres­ta­tioner i
livet, uthål­lighet och framgång. Moti­va­tion är starkt förk­nippat med hur länge indi­vider
vill stanna i arbets­livet. Ett moti­ve­rande och aktivt yrkesliv är viktigt för livs­kva­li­teten,
men också cent­ralt ur en samhäll­se­ko­no­misk synvinkel. Det nuva­rande systemet
riskerar att bidra till att människor vill förtids­pen­sio­nera sig. Detta strider emot
besluts­fat­tarnas målsätt­ningar att fler skall förvärv­sar­beta upp till pensionsålder.

En arbetsgrupp på hög nivå borde till­sättas för att förnya inträ­desför­fa­randet samt
under­söka möjlig­he­terna att kunna stödja den ungas sökande efter sig själv och sin
plats här i världen. Det vore skäl att under­söka och jämföra olika utländska modeller,
till exempel det brit­tiska studie­sys­temet. Möjlig­heten till ett magis­terval i ett mer
moget livss­kede skulle ge ungdomar mer utveckling­sut­rymme samt öka chan­serna till
att studie­valet går rätt första gången, då man har mer studie-, arbets- och
livser­fa­renhet.


Joachim von Weis­sen­berg Styrel­se­medlem i Finlands Svenska Psyko­te­ra­pifö­re­ning
Helsing­fors